När jag var liten läste jag bland annat fantomen.

Ja, den tidningen följde mig längre än så. Ända upp i tonåren och förbi, och det hade nog aldrig blivit något avbrott om det inte vore för att jag bildade familj och flyttade till en liten ort där alla känner alla. Robertsfors.

Jag ville ju inte att mina barn skulle höra att dom var barn till en konstig nörd som läste serier.

Nu när mina barn är stora känner jag en större frihet att köpa och läsa vad jag vill öppet, utan att ens höja på ögonbrynen över vad folk säger. Nu behöver ingen annan än jag stå till svars för det.

Tyvärr tycker jag inte att Fantomentidningen idag har samma klass som den jag växte upp med. Men det finns vissa guldkorn som kommer ibland och dom vill jag inte missa. Det har fått mig att leta rätt på guldkornen som fanns förr i tiden också.

Senast ropade jag in De första tre inbundna årgångarna av Fantomen på tradera. Det är en nostalgitripp, javisst, men det är härligt att återuppliva minnen.

Jag har minnen från långt före jag började skolan och många av dem har med serier att göra. Till exempel då vi hälsade på vår farbror. Och när dom vuxna satt och pratade brukade hans fru gå och hämta en låda full med serietidningar som våra äldre, då utflyttade kusiner lämnat bakom sig.

Den lådan var en skattkista. Här fanns serietidningar av alla de slag...men mest äventyr. Det var mitt första möte med Fantomen. Jag minns hur jag letade efter numren då äventyret jag läst skulle fortsätta

nu, över 40 år senare kan jag åtrerse dessa serier. Och efter att jag läst första årgången(1950) ser jag ett samband i budskapet i dessa historier och mina egna åsikter. Även ett av denna tids problem och en koppling till mitt sista inlägg där jag skrev om tiggarna. Detta är två serier som finns med i dom första sju nummren. Och dessa sidor med Charlie Kayoe och Fantomen får tala för sig själva:

Fattiga Tessie blir sedan adopterad till mamma av föräldralöse Knock-out Charlie. Och blir mycket behjälplig inte bara i att laga mat och sy, utan viktiga, livsavgörande saker.

Fantomens fästmö Diana hjälper en stackars tiggare från att bli översprungen av militärens hästar och ser till att han får mat och medicinsk hjälp. Det visar sig senare att han inte är en tiggare utan den kidnappade Maharajan som alla letar efter.

Man hör idag att serier, sagor och även filmer under dessa tider var rasistiska och kvinnoförnedrande och letar man efter såna exempel så hittar man dom absolut. Men jag tror att jag, både som barn, och även nu i vuxen ålder kan sålla ut det fina budskapet som faktiskt är kärnan. 

Man undrar vad dom som idag vill köra ut invandrare och tiggare läste. 

Om man lever i ett överflöd måste den enklaste lösningen vara att dela med sig av det man kan undvara och stötta dom som haft lite otur i livet. Själv är jag övertygad om att det finns stolta Maharajor och kärleksfulla mödrar bland dem som sitter och tigger till sitt uppehälle och det behövs mindre än vad man tror för att få dom på rätt köl och åter kan leva ett värdigt liv. Skulle man ha fel har man ändå inte förlorat mycket. Inte mer än vad man har råd att förlora. Men leder det till något gott. förändras deras livssituation, har man vunnit något pengar aldrig kan köpa.

Det finns dom som kallar mig naiv drömmare, men det skiter jag i.

/Lars

 

Rasmus Kaj

3 maj 2015 19:02

Vackert skrivet!

Tittar man på hela årgångar, t ex 1974, 1984, 1994, 2004 och 2014, så tycker jag nog inte det är längre mellan guldkornen nu än det var 1974 och 1984. Jag tänkte skriva att 1994 och 2004 var en tröttare mellanperiod, men sen tittade jag igenom de årgångarna på mitt index, och det finns en hel del riktiga guldklimpar även där.

Att predika moral i serier har blivit svårt, folk vill inte ha "pekpinnar" eller "bli skrivna på näsan", utan vill ha grymma historier och svart humor. Men det går absolut att kombinera! Jag läste nyss Franquins Svarta Idéer. Svartare humor än så får man leta länge efter, men det hindrar inte ett tydligt varmt budskap. Fantomenredax är naturligtvis lite stillsammare, men jag tycker ändå de för det mesta lyckas kombinera spänning och omtanke!

http://rasmus.krats.se

 

Lars

3 maj 2015 19:31

Tack Rasmus

Jag håller med om det du säger om moral men ibland tycker jag att det kan behövas.

För övrigt får man bilden av en väldigt charmig tidning som gjorde sin entré på 50-talet. Man förstår att Fantomen gick hem. Jag läser även klubbsidorna med njutning. Man får ju ha 50-tals-glasögonen på sig och försöka tänka sig in i den tiden med folkhemmet, Per-Albin. TVn började väl komma...men det var stort. Och inte så mycket för ungdomarna att se.

http://larsanders.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

av Mats Källblad utgiven av Albumförlaget     De första avsnitten läste jag för ett år sedan i Galago och jag var nästan på väg att skaffa mig en prenumeration på tidningen. Den finns ju inte att köpa på vanliga affärer längre. Enda stället ...

Jag är både nyfiken och intresserad som rädd och obekväm i att göra en självbiografisk serie. Här är en kort strip som skulle kunna vara en början.        ...

Nu har jag kommit över en riktig pärla. Nämligen de första serierna om Doctor Strange. Serier publicerade i den amerikanska tidningen strange tales från 1963-66. Skrivna av Stan Lee och tecknade av Steve Ditko. Samma team som skapade självaste spider...

Det har gått bra. Suget har kommit över mig några gånger men nikotintuggummin fungerar. Givetvis ska jag fasa ut dessa också så småningom. Men än så länge får de hänga kvar. Den här gången kommer jag att fokusera på vanan i första hand och nikotinb...