Jaha då sitter man här framför datorn halvfem på morgonen och skall försöka skriva av sig litegrann.

Jag har sett en VM-fotbollsmatch där de svenska damerna mötte de Australiska. Jag är ju inte speciellt idrottsintresserad men när det blir stora internationella spel som OS och VM brukar jag se. Det ger mig en känsla att vi alla är av samma sort och vi behöver inga större konflikter eller tävlingar i världen än just dessa. Det är en magisk känsla att se människor från Europa möta likasinnade från Afrika eller Asien. Alla är där av samma anledning, alla tävlar med samma regler. Varför diskutera om vilket träningssystem eller näringsintag som skall ge dom starkaste hoppmusklerna.

Hoppa bara! Den som hoppar högst vinner. Skål för vinnaren och heder till alla som deltog i tävlingen.

Inför VM var det diskussioner på sociala medier om det verkligen skulle få kallas VM. Det var ju bara damer som spelade och då var det ju inte ett "riktigt" fotbolls-VM menade några. Ett vansinnigt argument tycker jag. Det är ju inte bara i fotboll man delar upp tävlarna i olika kategorier. I boxning har man olika viktklasser och den som är världsmästare i flugvikt är väl lika mycket världsmästare som den i tungvikt. Eller?

Nåväl. jag deltog aldrig i några diskussioner utan bestämde mig själv för att kalla detta för VM. Och även om det var i Kanada och därmed skulle sändas på nätterna skulle jag på samma sätt jag följt andra evenemang försöka se några matcher och speciellt dom svenska. Så med minnet färskt då jag släpade mig upp på natten för att se dom svenska herrarna "gräva guld" 1994 eller då Niklas Johnsson kämpade till sig ett silver i femmilen, skulle jag upp åtminstone en natt och stötta de svenska fotbollsspelarna då dom kämpar i Kanada. För mig är det inte bara med bara med ord jag vill visa stöd . Det är en ganska lätt uppoffring att stiga upp och under några timmar se en trevlig underhållning som fotboll faktiskt är.

Det kanske bidrar att jag är far till tre döttrar också. En av de stora problemen vi har i världen är faktiskt jämställdheten mellan kvinnor och män. När man som jag har lite distans till alla former av lekar är det kanske lätt att ta denna ställning. Om man ser barn växa upp är det roligt att lyssna till deras drömmar och mål, och många gånger har jag funderat över varför inte tjejer ska tillåtas att ha samma drömmar som killar. När mina barn växte upp fanns det inga proffs inom damidrotterna. När jag själv växte upp hade damerna just börjat spela fotboll i egna serier. Före det fanns det inte ens damfotboll. Visst måste vi börja någonstans för en rättvis och jämställd värld. Låt idrotten bli det. Så heja Sverige. Lycka till i VM!