När jag inte själv försöker skapa serier brukar jag fördriva tiden med att läsa dem.

Det sista jag läste var den tredje delen av  Millenium, Luftslottet som sprängdes.  

Det finns faktiskt två serieversioner av denna fantastiska berättelse som tagit världen med storm. Den ena är en fransk-belgisk som publiceras i den svenska serietidningen Agent X9. Den har jag skrivit om tidigare i bloggen: 

http://larsanders.bloggplatsen.se/2015/06/07/11114764-arets-sommarserie-agent-x9/

Då skrev jag att jag tyckte att den var bättre men jag har ändrat mig. Man måste inte välja :) man kan gilla båda.

Jag tycker att dom kompletterar varandra, och bara det är fantastiskt...att man kan göra två serieadaptioner som skjiljer sig åt, både med teckningar och manus.

Den andra är amerikansk och utges i Sverige av Norstedts förlag i fina böcker med bra tryck. Amerikansk och amerikansk den är utgiven av det amerikanska förlaget Vertigo men manusförfattaren, Denise Mina, är från Skottland och tecknarna Andrea Mutti och Antonio Fuso är båda från Italien. I de första böckerna var det en argentinsk tecknare som hette Leonardo Manco med...men han var bara med några sidor i den förra boken och verkar ha ersatts av Fuso helt i den sista. Jag saknar hans teckningar.

Den här börjar med att Lisbeth och hennes pappa läggs in på sjukhus. Lisbeth, för att pappan skjutit och försökt begrava henne och pappan (en fd KGB-agent) för att ha fått ett Yxhugg av Lisbeth i huvudet.

Dom första sidorna är riktigt spännande. Eftersom Lisbeths bakgrund som en psykiskt störd kriminell matats ut i massmedia betraktas hon som den farliga men inga misstankar faller på pappan som är känd som en seriös affärsman under namnet Bodin.

Han är den som återfrisknar snabbast och Lisbeth ligger försvarslös i sin säng och hör hur han hasar utanför dörren i korridoren. Här har man lyckats skapa en riktigt kuslig stämning i sann Hitchcockanda.

Ett hemligt agentgäng försöker använda vilka metoder som helst för att få henne tystad. Mikael Blomkvist och hans Milleniumgäng försöker hitta en lösning för att rädda Lisbeth från att än en gång bli inskriven på mentalsjukhus eller i värsta fall mördad.  

Jag tycker att den här bokserien var värd pengarna men jag jublar inte så högt. På en femgradig skala får den en stark trea. Det kunde ha blivit en fyra om det inte vore för Fusos teckningar. Dom är lite för grova för min smak, här är ett exempel:

Dom övre är tecknade av Mutti.

Egentligen tror jag att våra svenska serieskapare kunnat gjort ett ännu bättre jobb. Men det verkar inte som att någon av dem nappat på den idén.

Nu ser jag framemot när den franskbelgiska versionen kommer i agent X9.