Nu har jag kommit över en riktig pärla. Nämligen de första serierna om Doctor Strange. Serier publicerade i den amerikanska tidningen strange tales från 1963-66. Skrivna av Stan Lee och tecknade av Steve Ditko. Samma team som skapade självaste spiderman. De här berättelserna är dock av en helt annan sort och är mer urflippade och fantasifulla än något annat jag läst.

Det börjar med att en arrogant och egoistisk kirurg vid namn Stephen Strange råkar ut för en bilolycka.  

Hans händer blir förstörda och han kommer aldrig att kunna operera igen. Snart är han bara en skugga av sitt forna jag och bara driver omkring som en luffare. Ända tills han en dag får höra två sjömän snacka med varandra:

Stephen söker upp "the ancient one" (tror att han hette "den gamle" i de fåtal tidningar Dr Strange blev publicerad i Sverige) Efter mycket om och men bestämmer han sig för att bli lärljunge och lära sig allt om den svarta magin som den gamle kan lära ut.  

Berättelserna är bara mellan 4 och 9 sidor och det är fantastiskt att man kan packa in så mycket historia på så få sidor. På det sättet påminner den om Will Eisners Spirit som alltid var på 8 sidor.

Jag kommer nu att återge en hel berättelse med mina ord och låna några rutor av boken.

Den här börjar med att Dr. Strange sitter försjunken i funderingar om hur han ska rädda jorden från mörka krafter. Samtidigt har två inbrottstjuvar hittat ett öppet fönster i doctor Stranges hus. Ganska fort hör han något, men då han ser att det bara är ett par klumpiga inbrottstjuvar inte ens värdiga en trollformel som kunde hålla dem i schack ett tag ...

...skickar han bara ut dem, genom väggen

Korkade som de är blir de bara mer nyfikna om vilka skatter de kan hitta i den mystiske magikerns hus.

Så de återvänder lite försiktigare och hittar något de tror kan vara en riktig dyrgrip.

Naturligtvis är det som den minst dumma tjuven tror. När Dr. Strange upptäcker att pärlan försvunnit är han mest bekymrad över vilken risk de stackars skurkarna utsatt sig för.  

Men när han finner den har det värsta redan hänt. De har genom pärlans lila dimslöja försvunnit in i en annan dimension. Dr Strange som lovat den gamle att alltid beskydda människor, goda som onda beger sig också till denna dimension för att rädda dem.

Här härskar den onde Aggamon som förslavar alla typer av varelser och sedan tvingar dem bryta pärlor från gruvorna.

Aggamon kommer dock med ett erbjudande:

Så Dr. Strange tar inbrottstjuvarnas plats och de får åka tillbaka till jorden.

Nu blev det dock ett litet missförstånd. Aggamon trodde att Strange skulle bli hans slav för evigt men doktorn hade ju bara lovat att ta gubbarnas plats. Han hade inte lovat att inte försöka rymma själv.

Och Aggamon går och hämtar ett enormt strålvapen som han börjar bombardera dr Strange med. Han svarar med kraften från hans förtrollade amulett och en av de snyggaste sekvenser jag dittills sett i denna bok utspelar sig:

Aggamon blir så skärrad av Dr Stranges självsäkra ord att han ger sig. Han ger inte bara Dr Strange friheten tillbaka utan friger alla varelser han haft förslavade.

När sedan doktor Strange återvänt möter han en poliskommisarie som har något märkligt att berätta

Ja den var så bra att jag skrattade för mig själv.

Synd att man inte gett ut dessa i Sverige. I höstas kom det en film dock. Den ska jag försöka se. Men först vill jag förstås läsa ut boken som är grunden till den.

allt gott

/Lars