Det var i samband med att min äldsta dotter ville flytta hemifrån för många år sedan.

Hon ville bort, bort från Robertsfors som var det värsta ställe man kunde bo på.

Bort från det tråkiga.

Jag minns hur jag försökte prata. Om att inställningen man bör ha, då man flyttar, är att man ska TILL något.

Något nytt..något spännande. 

Ska man bara bort kan man bli besviken. Då finns risken att man kommer ännu sämre till.

Jag tror och hoppas att hon till slut hamnade på samma våglängd, Hon bor idag i Umeå.

Det känns bra att hon inte bor kvar i Malmö. Det var dit hon flyttade då.

Sången var tillägnad Emanuella, Ditt universum. Det var henne jag tänkte på när jag skrev den.

Men idag känns det som att den även är tillägnad alla mina vänner på internet.

I världen, gamla och nya.

Det är där du är, världens centrum är.

/Lars

   Jag har nu börjat läsa denna fantastiska bok:

Det är alltså en grafisk roman som det så vackert heter idag.

Det som vi kallade seriealbum.

Jag gillar den skarpt, men jag läser bara ett kapitel åt gången och försöker smälta den sakta, bit för bit.

Den är orginalet troget i text, och bilderna passar bra för denna historia. Enkla bilder men sköna bildlösningar, olika perspektiv och närbilder, som gör att man rycks med. Otroligt att denna berättelse skrevs för över hundra år sedan.

Ett bra förord av Mattias Boström som ger en bild av verkligheten som den var då.

Här är ett exempel på den sköna dialogen dom har ibland herrarna Holmes och Watson. Här har dom just börjat bekanta sig med varann och dr. Watson är lite förbryllad över att Holmes är så skärpt på vissa saker och helt okunnig i andra:

Nästan så att jag i vardagen smittas av den gode Sherlock, hans språk, och analysernade tänk.

Ha en skön dag och gör som Sherlock Holmes.

Fyll hjärnan med det som är nyttigt för DIG.

/Lars

P.S

Eftersom jag lånar bilder från albumet på bloggen känner jag att jag borde ge information vart den kan köpas.

Den är utgiven av Apart förlag och kan köpas här: 

http://shop.apartforlag.se/sherlock-holmes-en-studie-i-rott

värd varenda krona måste tilläggas ;)

/D.S.

P.P.S

Nu har jag läst den klart!

Den blir bara bättre och bättre, dom sista 20 sidorna kan du inte lägga den ifrån dig.

Jag vet att jag har läst den riktiga "en studie i rött" det var längesen och jag kommer inte ihåg att den var så här bra.

Den får en stark 4 på en femgradig skala.

D.S

När jag nu är inne på detta ämne tänkte jag att ni kanske vill se vilka tecknare som inspirerat mig.

Detta är en av dem. På 70-talet läste jag hans serier Bernard Prince (gick i Fantomen) och Commanche (western).

Dom gavs även ut som fina album av Carlsen if

Han heter Hermann Huppen är från Belgien, 77 år, tecknar och målar fortfarande som en gud.

Den här filmen spelades visst in ifjol.

http://vimeo.com/108584929

Och när jag säger serier då menar jag dom som finns tryckta i böcker och tidningar. 

1979 var jag 12 år. Då prenumererade jag på serietidningen Fantomen. Dom flesta i klassen prenumererade på "Buster" då, sånt var viktigt då. En del av ens identitet. "Buster" var en tidning med enbart sportserier. Inte dålig. Men min storasyster prenumererade på den så den fick jag ändå läsa.

Men Fantomen var bäst.

Varje år brukade dom ta in någon ny serie och nu hade dom hittat en serieversion av Sherlock Holmes som jag verkligen såg framemot att läsa. Jag hade sett en gammal film som hette "Baskervilles hund" och den hade spänning och mystik som verkligen kittlade nerverna. Dessutom verkade serien vara snyggt tecknat från dom förhandstittar man fick se. Baskervilles hund var den serie dom började med. Så höga förväntningar hade jag :) och så enormt besviken blev jag :(

(Nu är just detta uppslag från "En studie i rött", Det var den första jag hittade när jag letade i förrådet, men serien var sig lik hela tiden). Snyggt tecknad men otroligt tråkigt berättad. Vår gammla gråhund, Klinga hemma på gården såg mer skräckinjagande ut än spökhunden på heden.

Jag försökte läsa dom här serierna men det gick bara ett par sidor sen hoppade jag vidare till "Rick O´shay" eller "Blixt Gordon"

Vart vill han komma med den här texten tänker du kanske nu ;)

Jo, jag har nu prenumererat på Agent X9 sedan några år. Nu är det kanske mer i studiesyfte än nöjet att läsa, men det händer att det kommer serier som får en att lyfta på ögonbrynen. Dom kör sedan 2 nummer tillbaka en annan, ny serieversion av just Sherlock Holmes. Första anblicken var att den var väldigt konstigt tecknad. Nästan som illustrationer i en barnbok.

Men jag tänkte att jag skulle ge den en chans ändå. När jag nu får tidningen i brevlådan. Den kan ju inte vara sämre än den dom körde i Fantomen 1979. Eller kan den? Teckningarna fick mig att tveka. Skulle denna serieversion en gång för alla ta död på Sherlock Holmes som seriefigur.

Tvärtom! Efter ett par sidor slutade jag irritera mig över teckningarna och serien hade en väldigt skön rytm. Just denna sida fick jag en känsla av den Sherlock Holmes jag en gång lärde känna i den där gamla svart-vita filmen.

Och nu fick jag veta att man även börjat ge ut den i snygga album:

http://shop.apartforlag.se/sherlock-holmes-en-studie-i-rott

Den har jag beställt. Och till skillnad från Fantomen nr 2 1979 vet jag att mina förväntningar kommer att infrias denna gång.

Allt var inte bättre förr.

/Lars

Klockan är fem. Medans kaffet klarnar startar jag upp min dator.

Det är måndagmorgon och jag är uppe, ovanligt tidigt. Kanske beror det på bloggen.

Det var skoj att börja skriva, och att ni var så många som ville läsa. Jag kommer inte att bli djup eller långrandig.

Inga predikningar heller om vad som är rätt och fel. Inte den här tiden på dagen i varje fall. Bara reflektioner och tankar.

Måndagar är inte som måndagar brukar vara. Det fanns tider i livet då ångesten inför denna dag var värre än dagen i sig. Nu tycker jag att det är rätt skönt att åka till jobbet. Matdosan är klar. Tänk vilken fantastisk maskin vi har ivår kropp egentligen. Några korvbitar, lite grönsaker och vi får energi att hålla igång en hel dag. Men bäst ändå...Det är nog kaffet.

Den här dagen blir nog bra. Hoppas din blir detsamma.

/Lars

Jaha, då har även jag startat en blogg.

Vad vill jag med denna då?

En plats för att rensa skallen på tankar. Kanske jag tecknar nån bild eller idé till en serie här. Ibland kan jag ta fram gitarren och spela en låt. 

Säkrast är nog att inte säga för mycket.

Det får bli vad det blir. 

Jag börjar med en låt i varje fall.

Den här skrev jag för några år sedan, efter att jag och mitt band varit på ett ställe och spelat.

Där fick jag uppleva något jag hoppas ingen behöver uppleva. En ung flicka i publiken föll bara ihop på dansgolvet. Gruppen som man trodde var hennes vänner skingrade sig och gick. Hennes fötter skakade och ögonen snurrade runt. Hade det inte varit för oss i bandet vet jag inte hur det slutat. Det var vi som ringde 112, och hon levde när hon lämnade platsen i en ambulans. Hon hade visst tagit en överdos.

Jag önskar att alla som känner sig ledsna, svikna och sårade inte går vidare i självutplåning. 

Livet är ändå kort, och det kommer bättre dagar.

Det vet jag av egen erfarenhet.

/Lars